UPSI Digital Repository (UDRep)
Start | FAQ | About

QR Code Link :

Type :article
Subject :BP Islam. Bahaism. Theosophy, etc
Main Author :Nor Azah Abdul Aziz
Additional Authors :Fadhlina Mohd Razali
Che Zarrina Saari
Title :Penggunaaan media sosial dari perspektif psiko spiritual Islam
Place of Production :Tanjong Malim
Publisher :Fakulti Seni, Komputeran dan Industri Kreatif
Year of Publication :2022
Corporate Name :Universiti Pendidikan Sultan Idris

Abstract : Universiti Pendidikan Sultan Idris
Kertas kerja ini membincangkan tentang penggunaan media sosial dari perspektif psikospiritual Islam untuk kestabilan mental. Metodologi kajian ini merujuk kepada penggunaan maqamat dan ahwal untuk mengidentifikasi dan mengkategorikan media sosial yang bersesuaian dengan psikospiritual Islam yang merujuk kepada tulisan tokoh sufi Abū alQāsim ‘Abd al-Karīm ibn Hawāzin ibn ‘Abd al-Mālik ibn Talhah al-Qushayrī (376H-465H) yang berpegang dengan akidah Ahl Sunnah wa al-Jama’ah. Terdapat empat puluh lima atau lebih maqāmāt dan ahwāl yang telah dianalisa oleh al-Qushayrī (Knysh, 2000). Bagaimanapun untuk kajian ini penyelidik memilih tiga maqāmāt dan tiga ahwāl yang bersesuaian dengan pengguna media sosial yang boleh dipraktiskan untuk penyucian jiwa dan kesihatan mental. Hasil kajian adalah formulasi panduan penggunaan media sosial yang sesuai dari sudut psikospiritual Islam. Kata kunci: Media Sosial, Psiko Spiritual Islam

References

Abdeel Halim, M. (1996). “Early kalām”, dalam Seyyed Hossein Nasr dan Oliver Leaman, (ed), History of Islamic Philosophy. London dan New York: Routledge, h. 76

Abī Abdullāh Muhammad b. Ismā‘īl b. Ibrāhīm b. al-Mughīrah b. al-Bardizbah al-Bukhārī (2000). Kitāb al -Īmān, Bāb Sū’āl Jibrīl al-Nabī, no. hadith 50, h. 6.

Abī Abdullāh Muhammad b. Ismā‘īl b. Ibrāhīm b. al-Mughīrah b. al-Bardizbah al-Bukhārī (2000), op.cit., Kitāb al -Īmān , Bab umūr al-Īmān, no. hadith 9, h. 3.

Abī Abdullāh Muhammad b. Ismā‘īl b. Ibrāhīm b. al-Mughīrah b. al-Bardizbah al-Bukhārī (2000), op.cit., Kitāb al -Īmān , Bāb al-h ayā’min al-Īmān , no. hadith 24, h. 4.

Abī Abdullāh Muhammad b. Ismā‘īl b. Ibrāhīm b. al-Mughīrah b. al-Bardizbah al-Bukhārī

(2000), op.cit., Kitāb alĪֿmān, Bāb al-Muslim Man Salim Muslimūn min Lisānihi wa Yadihi, no.

hadith 10, h. 3.

Akbar Husain (2005), Spiritual Psychology. New Delhi: Global Vision Publishing House.

Al-Ghazālī Abū Hāmid Muhammad Ibn Muhammad. (1982). Ihyā’ ‘Ulūm al-Dīn, j. 3. Beyrut: Dār al-Ma‘rifah.

Al-Ghazālī Abū Hāmid Muhammad (1991), Muhāshafah al-Qulūb, Dr. Ahmad Hijazi Alaqqā, Beyrūt: Dār al-Jayl.

Al-Ghazali. (2002). Panduan Praktis Menjadi Sufi. H. M. As’ad Al-Hafidy (terj.). Jakarta Selatan: Penerbit Hikmah.

al-Muhāsibī (1929), al-Masā’il fī A’māl al-Qulūb wa al-Jawārih. Kaherah: ‘Alam al-Kutub.

Al-Quran, Terjemahan Al-Quran Bahasa Melayu Surah. My. (2021). Diakses daripada https://www.surah.my/1 pada 13 Mac 2021.

Al-Qushayrī, ‘Abd al-Karīm ibn Hawāzin. (2004), Risalah Sufi Al-Qusyairi, c. 2. Johor Bahru: Perniagaan Jahabersa.

Che Zarrina, S. (2004). “Tasawuf: Sejarah dan Perkembangannya Hingga Kini”, dalam Wan Suhaimi Wan Abdullah dan Che Zarrina Sa’ari (ed), Tasawuf Dan Ummah. Kuala Lumpur: Jabatan Akidah Dan Pemikiran Islam Akademi Pengajian Islam Universiti Malaya.

communications.tufts.edu. (2021). Diakses daripada https://communications.tufts.edu/marketing-and-branding/social-media-overview/ pada 12 Mac 2021.

Fernald, L. D. (2008). Psychology: Six perspectives (pp.12–15). Thousand Oaks, CA: Sage Publications.

Hilal, I. (2002), Tasawuf Antara Agama dan Filsafat. Ija Suntana dan E. Kusdian (terj.), Indonesia: Pustaka Hidayah.

Knysh, A. (2000). Islamic Mysticism A Short History. Leiden: Koninklijke Brill NV.

Malik Badri (1989), Konflik Ahli Psikologi Islam. Fadlullah Wilmot (terj), Petaling Jaya: IBS Buku Sdn Bhd, h. 93 & 97.

MCMC. (2020). Diakses daripada https://www.mcmc.gov.my/ms/resources/statistics/internet-users-survey pada 8 Mac 2021.

McLean. (2020). Diakses daripada https://www.mcleanhospital.org/essential/it-or-not-socialmedias-affecting-your-mental-health pada 9 Mac 2021.

MyHealth. (2021). Diakses daripada http://www.myhealth.gov.my/memahami-masalahkesihatan-mental/ pada 8 Mac 2021.

Mufida Ma’sum. (2004), al-Manhal Kamus Arab-Melayu. Selangor: Cresent News, h. 1068.

Noran Fauziah Yaakob (2003), Perkembangan Sosial dan Emosi di Kalangan Remaja:

Peranan Ibu Bapa, dalam Ruzlan Md. Ali et al. (ed), Perkembangan Sosioemosi Remaja: Tanggungjawab Bersama, Sintok: Universiti Utara Malaysia, h. 11.

Othman, N. (2001), Ahwal dan Maqamat dalam Ilmu Tasawuf. Skudai Johor: Universiti Teknologi Malaysia.

Stanford Encyclopedia of Philosophy. (2021). Diakses daripada http://plato.stanford.edu/entries/emotion/, pada 12 Mac 2021.

Firdaus Journal

Vol 2 No. 1 2022 (65-75)

Seyyed Hossein Nasr. (1996). “The Qur’ān and Hadīth as Source and Inspiration of Islamic

Philosophy”, dalam Seyyed Hossein Nasr dan Oliver Leaman (ed), History of Islamic Philosophy. London dan New York: Routledge, h. 37;

Toto Tasmara, K.H. (1999), Dimensi Doa dan Zikir, Menyelami Samudra Qolbu Mengisi Makna Hidup. Yogyakarta: Dana Bhakti Prima Yasa.

Vandenbos, G. R. (2006), APA Dictionary of Psychology. Washington: American Psychological Association, h. 884.

WHO. (2020). Diakses daripada https://www.who.int/malaysia/emergencies/covid-19-inmalaysia/informasi/kesihatan-mental pada 8 Mac 2021.

 

 

 

 

 

 

 


This material may be protected under Copyright Act which governs the making of photocopies or reproductions of copyrighted materials.
You may use the digitized material for private study, scholarship, or research.

Back to previous page

Installed and configured by Bahagian Automasi, Perpustakaan Tuanku Bainun, Universiti Pendidikan Sultan Idris
If you have enquiries, kindly contact us at pustakasys@upsi.edu.my or 016-3630263. Office hours only.